Nu sitter jag på bussen på väg till mitt nya hem. Läskigt, spännande, nervöst, exalterande, ledsamt. Grät imorse när jag sa hej då till mamma och Daniel och Jonathan och hade en klump i magen igår när jag sa godnatt till cassie och sa hej då till pappa och Millan. Åh vad töntig jag är men jag tillhör en av dem som älskar sin familj så mycket så att jag inte vet vad jag ska ta vägen.

Sen vill jag bara säga att jag har en otrolig tur! Tur att som "skiljsmässobarn" har lyckats få sån tur som har fått två helt otroligt fina familjer. Pappa med underbara Millan, hennes son Natte och så min älskade lillasyster som kom till världen för 1,5 år sen. Kunde inte önskat efter att pappa skulle hittat någon bättre än Millan! Och så mamma som har gett oss Daniel som förstår och försöker på alla sätt. Jag bara älskar dem alla så mycket!

Nu åker jag vidare på detta sjukt stora (för mig iaf) äventyret! Kommer vara bosatt i en lägenhet i en vecka utan tv, knappt dator eller möbler, så ni kan se fram emot mycket bloggande! :)