Idag är det 34 dagar kvar tills; mamma, Daniel och Jonathan kommer till Stockholm med mina julsaker, dvs: min vita julgran, mina ljusstakar, mina julstjärnor och mina allt annat julmysiga som jag äger! Med andra ord är det 34 dagar kvar tills jag får julpynta denna lägenheten och älska livet ytterligare lite till.

 

Idag är det också 53 korta dagar kvar tills min julledighet börjar och jag får åka till Karlskrona och bara vara ledig och julmysa och älska livet mest på hela jorden! JAG DÖR NÄSTAN AV LÄNGTAN BARA AV ATT SKRIVA DETTA!

 

Och, det viktigaste datumet av de alla; idag är det 58 dagar kvar tills det är julafton!

Jag mår så bra av att tänka på detta. Igår föll första snön. Jag kände mig som ett barn, minus pulkan. Det var helt fantastiskt! Jag kunde inte ens gå ut på balkongen utan att bli helt vit på kläderna. Helt underbart! Och jag har tjuvstartat med jullistan på spotify och med pepparkakor. Pepparkakorna ska jag dock inte äta mer förens i december. Jag vill inte tjuvstarta för mycket faktiskt. 

Nästa vecka ska jag köpa alla mina julklappar! Dock ska jag inte slå in dem förens jag har fått upp gran och alla julsaker, för den känslan vill jag inte gå miste om.

 

Vad ni säkert kan gissa och förstå så är julen det största som händer mig varje år. Det slår allt annat som händer. Det finns inget på jorden som får mig att må lika bra som att gå med mamma eller pappa och millan eller bästa vän Sara i affärer runt juldagarna och handla sista julklapparna, åka hem till ett hem som luktar jul och julbak och julstök, och slå in julklappar. Mysa med familjen, äta all god mat, vara extra fin i håret, ha extra snygga kläder på sig. Dricka te och julkaffe och julmust hos mysiga vänner i mysiga soffor framför mysiga program. Gå långpromenader på förmiddagarna i knastrande snö. Gå ut och ta kvällsciggen på kvällen och se att snön lyser upp gatorna och tar bort allt mörker. All belysning i städerna. Alla fina vinterkläder. All musik! All spänning inför vad folk viskar om ang. julklappar. Jag orkar inte skriva mer om detta, jag vill nästan gråta så glad känner jag mig för att detta snart är här.

 

Nu ska jag ringa polishögskolan!